En avlägsen till björnarna
Djupt inne i de mest otillgängliga bergbygderna som skiljer det Kinesiska låglandet från den Tibetanska högplatån lever de sista pandorna. Dom har tagit sin tillflykt till den spillra av urskog som klänger sig fast i en smal bård utefter bergsluttningarna. Vid den senaste folkräkningen av pandorna beräknade man att det finns runt 1600 pandor i det vilda. Pandan är unik på många sätt, den är avlägset släkt med björnarna men har helt specialiserat sig på en kost av bambu. Den har en säregen svartvit teckning, har utvecklat en extra tumme på de främre tassarna som en specialisering att bättre knipa om de runda bambu skotten den äter. Pandan har dessutom blivit naturvårdens största ikon som symbol för världens främsta naturvårdsorganisation WWF.

 

WWF och Pandan 

Jag är nu på väg till Pandans rike för att hjälpa WWF att ta fram en naturvårdsplan för de kommande tre årens arbete. När vi tittar tillbaka så ser vi en serie av framgångar i arbetet med att rädda de sista pandorna och deras livsmiljö. De kinesiska myndigheterna skapade tidigt en handfull pandareservat för att rädda pandan från utrotning. När WWF för snart 40 år sedan fick börja arbeta med naturvård i det då stängda Kina fanns det fortfarande gott om livsmiljöer kvar, men i takt med Kinas snabba ekonomiska tillväxt det senaste årtiondet har det också drabbat pandans livsmiljö urskogar med en rik undervegetation av bambu. Omfattande skogsskövling i allt mer avlägsna bergsbygder har tryckt tillbaka pandan till de sista och mest otillgängliga resterna av urskog som finns kvar.

 

Idag lever pandorna på hög höjd i en smal bård av urskog som är i kläm mellan jordbrukslandskap som snabbt expanderar  uppåt och de trädlösa höga bergsmassiven.  Nya vägar, dammar för vattenkraft, gruvor, järnvägar och växande städer hotar alla pandans skogar. När det för några år sedan såg som mörkast ut så hände det plötsligt... myndigheterna beslöt om ett skogsavverkningsförbud inom pandans utbredningsområde. Vi naturvårdare applåderade detta och man pratar här nere i Sechuan (provins i Kina med flest pandor) om att pandan har en egen lyckofé.

 

Det blev den stora vändningen för arbetet med att rädda pandorna. WWF i samarbete med Kinesiska forskare och myndigheter arbetade febrilt med att kartlägga var det viktigaste pandaskogarna fanns, tog fram planer för hur man bäst skulle skydda dem. Idag kan vi stoltsera med att det finns 67 panda reservat som skyddar de sista urskogarna i sydvästra Kinas otillgängliga bergsbygder. Vi räknar med att detta nätverk av skyddade områden skyddar runt 70% av alla vilda pandor. En framgångssaga utan motsvarighet inom dagens naturvårdsarbete- och det inom loppet av knappt 10 år.

 

Men eftersom naturvård i mångt o mycke är en färskvara så var dessa naturvårdsegrar de vi brukar kalla ”Quick fix”. Dagens 67 panda reservat var på inget sätt enkelt att fixa men de var de första viktiga stegen mot ett långsiktig skydd för arten och idag har vi ny kunskap och nya utmaningar som dykt upp under resans gång. I takt med kinas ekonomiska tillväxt har behovet av energi ökat lavinartat, en miljövänlig alternativ är vattenkraft och det råkar vara så att pandans rike också är genomkorsat av myriader av floder där man bygger kraftverksdammar för att producera el. Detta styckar upp landskapet och blir vandringhinder för pandan. En smygande klimatförändring är en annan hotfaktor. Växande befolkning och deras behov av jordbruksmark, gruvdrift, massturism och nu senast jordbävningen förra året som ödelade stora viktiga urskogar. Ett pandareservat förlorade 40% av de absolut förstklassiska panda biotoperna på bara några sekunder den 12 maj föra året när jordbävningen ruskade om bergsmassivet.

 

Under min resa till Pandans rike ska vi skissa på en ny ”road map” för de kommande årens naturvårdsarbete där vi ska försöka väga in de ny hotbilderna. Jag ska också träffa dom som arbetar med pandan i fält och följa med på patrulleringsuppdrag i Wanglang reservatet. Patrullering är en av kärnverksamheterna i arbetet med att skydda pandan och bekämpa tjuvjakt. Jag ska också träffa en av världens främste panda forskare Prof Ran Yanghong och hans studenter för att diskutera de biologiska inventeringar vi samarbetar runt i Yele reservatet där vi stödjer arbetet med panda, röd panda och de andra sällsynta arterna.

 

Fortsättning följer...

Hälsningar

//Allan - alltid där det händer

 

 

Läs även: